Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Det största eventet som vi brukar delta på under ett år är vin- och delikatessmässan  Chateau Grand Cru som numera äger rum på Conventum Arena. I helgen var det alltså dags för mässan som vi hade laddat för så länge. Det började inget vidare. Dagen innan mässan upptäckte vi att Örebro Ost inte marknadsförts på utställarlistan med vare sig logga eller företagsnamn. Vi fanns med under namnet ”ostbutiken” och ska man se det från den ljusa sidan (och det ska man såklart) är det väl positivt att det är vi som är ostbutiken i Örebro helt enkelt. Bara att att ladda om och tänka att vi får jobba mer för att göra stort intryck på mässan om vi nu inte synt på hemsidan.

Sortimentet var bestämt sedan länge. Manchego (till bubblet), Primadonna (till rödvinet), Stark Jyde (till ölen), Bredsjö Blå (till dessertvinet) samt små ostbrickor för mässbesökarna att äta på plats. Yngdéns knäckekex, Karintorps tomat/vanilj-marmelad, Tunnbrödschips från Mörsjö Deli och den ljuvligt simmiga och söta hjortonbalsam-glazen från Grythyttan Vin packade vi också med oss. (Extra trevligt att kunna bjuda på hjortronbalsam-glazen, som är ett av mina favorittillbehör till ost, när Grythyttan Vin också var med på mässan med sina viner.)

Vi flyttade in på torsdagen och att tack vare att Stefan, som äger och driver Pauluns Deli i Saluhallen, lånade ut en liten kyldisk till oss fick vi en riktigt trevlig mässmonter. Eftersom vi hade en relativt stor monter till vårt förfogande bjöd vi med vår duktiga vän Lina från Gomakeriet som bjöd på sin omtalade fudge. Vi hade ytterligare sällskap från Saluhallen. Pether från Fisk i Hallen stod och öppnade ostron i ostronbaren mitt emot vår monter. (1500 öppnade ostron känns garanterat i händerna).

bild

Klockan ett ett på fredagen öppnades portarna till mässan och även om det började lugnt blev det desto livligare efter fyratiden när folk började droppa in efter jobbet. Fredagkvällen bjöd på mycket provsmaker, samtal, skratt och en hel del försäljning innan det var dags att packa ihop klockan 20.00. Många av mässans besökare hade nog kunnat stanna nån timme till om det hade varit tillåtet.

bildchateaualex chateauselfie

Lördagen är ju den stora mässdagen men även denna dag startade dagen i måttligt tempo. Det gav mig utrymme att ta ett varv runt mässan och morsa lite på de andra utställarna. En del välbekanta produkter och utställare och några nya. En nyhet för mig var att Katrinelunds Gästgiveri har tagit fram en jubileums-öl inför Örebros 750-års jubileum. Kul initiativ Roger & col!

750-öl

Någon gång efter lunch började det hetta till och vi förstod ganska snart att ostarna vi hade plockat med oss inte skulle räcka så långt. Ibland är det tur att man har nära så jag bajkade helt enkelt iväg till butiken för att bita upp lite mer ost. Det är inte hela världen om osten tar slut när man är på mässa, men det ska ju inte gärna ske flera timmar innan stängningsdags.

När klockan slog sju var det helt soprent på ost i vår monter och till synes nöjda och belåtna mässbesökare släntrade i sakta mak mot utgångarna. Känslan är som det brukar: Det är riktigt roligt med mässa (och ännu roligare när den är över och avklarad.)

Annonser

I helgen var det dags för mässan Din Trädgård på Conventum Arena. Det finns få personer som har sådan noll koll på grönt och växtlighet som jag, så egentligen är det lite otippat att Örebro Ost skulle hamna på en trädgårdsmässa. Jag är däremot en hyfsad nätverkare och den egenskapen ger ibland upphov till roliga samarbeten och nya möjligheter. Floristen, kreatören och blivande landskapsarkitekten Karl-Fredrik Gustavsson  hade bjudit in oss att vara en del utav hans stora mässmonter. Ambitionen var en win-win där Fredriks kunder och besökare får stanna till och smaka lite ost och godsaker samtidigt som vi får en chans att exponeras på en mässa som vi inte hade tänkt tanken att ställa ut på under egen flagg.

Karl Fredrik-Gustavsson är verkligen en sprudlande inspiratör med talang för dekoration och jag har då aldrig sett på maken till mäss-monter. Tulpaner, hönor, gjutjärns-kanoner, citrusträd, notställ, brödlimpor, spån, liljekonvaljer, tavlor, brickor, krukor, prinsesskronor och ägg i en välkomponerad och genomtänkt röra med Alice i Underlandet-känsla. Många gånger har jag stått på mässa men aldrig har vårt bord med ost varit så pyntat och vackert inramat som nu. Fransk Bondost, långlagrad Comté, äppelmust på box, tomat- och vaniljmarmelad från Karintorp och knäckekex från Yngdéns var det vi hade med oss. Det ändå jag fick släpa med tillbaka var ett par lådor marmelad och några påsar kex. Allt annat sålde slut helt och hållet så det får väl sägas vara en lyckad mässa för oss.

Nästa helg är det dags att styra kosan mot Conventum igen för Chateu Grand Cru, vin- och delikatessmässa. Jag tänker mig att det blir en lite annan målgrupp och en lite stimmigare miljö än lugna trädgårdsmässan. Vi tar med oss större bord, fler ostar, mer personal och kanske att jag knycker någon av Karl-Fredrik Gustavssons ideer till hur man får till en spännande mäss-monter. Väl mött då!

trädgårdsmässan5 trädgårdsmässan1 trädgårdsmässan2 trädgårdsmässan3 trädgårdsmässan4

Afternoon Cheese

Det rör sig mycket folk i saluhallen, det finns bra ytor för människor att umgås på, bra diskmöjligheter mm. Vi har funderat på hur vi kan tänka nytt och dra nytta av att vi numera ligger i saluhallen. Ett första steg är vår ”Afternoon Cheese” som hade premiär i torsdags. (Vi skickar ett tack till gårdsmejeriet Ostbiten för hjälp med det fyndiga namnet). Vår tanke är att vi varje torsdag fram till sommaren (möjligtvis med undantag för skärtorsdagen) ska duka upp en buffé där vi korsar klassisk engelsk afternoon tea med ostbuffé. Te, bröd, kex, marmelader, smör, kanske någon sötsak och så ostar i mängd.

Premiären var lite pirrig men väldigt rolig. Vi hade tagit hem vårt franska havssaltade smör som brukar bli oerhört populärt för dem som har provat det. (Mycket roligare att duka fram istället för vanligt bregott.) Sju olika ostar blev det allt som allt. Det är några fler än vi hade tänkt från början men har man över hundra olika sorter i disken är det så svårt att välja. Man vill ju ha något för alla smaker när det är buffé. Av samma anledning slutade vi på inte mindre än fem olika marmelader…

Te hade införskaffats (eko och fairtrade såklart) men en liten miss i planeringen var att vi inte hade provkört vår varmvattentermos. Innan vi hade förstått att det skulle vridas på en liten ratt inuti termosen för att få den att fungera var vi lite lätt stressade. Men är det inga värre missöden på en premiär än så får man nog vara nöjd.

Både välbekanta ansikten och några nya dök det upp på vår allra första Afternoon Cheese men med tanke på att vi enbart marknadsfört detta på facebook känner vi oss supernöjda. Vi har redan hunnit sälja presentkort på detta och flera har ringt och hört om man måste boka bord (svaret är nej.) Vår tanke är också att vi ska kunna erbjuda detta även andra dagar i veckan om man är ett större sällskap eller företag. Man kanske kan nischa sig mot företag som är intresserade av att kunna köra en alkoholfri afterwork? Till sommaren får vi utvärdera ordentligt om vi är rätt ute, men vad jag vet är det ingen annan i stan som erbjuder ostbuffé i dagsläget.

På torsdag är det dags igen. Något mindre pirrigt än sist hoppas jag. Ostarna är ännu inte spikade så berätta gärna vilken ost ni tycker skulle på passa på vår Afternoon Cheese. Det franska smöret dukas garanterat upp på buffén, om det finns något kvar 😉

afternooncheese1afternooncheese2afternooncheese3smör!

Ost är, och har alltid varit, ett värdefullt och eftertraktat livsmedel. Genom tiderna har således även staten/överheten varit intresserade av att få sin del av kakans när det kommer till ost, detta superkoncentrat av den livgivande mjölken. Att man har betalat skatt i ost har gett upphov till flera trevliga ostar som vi kan njuta av ännu idag när vi företagare skickar in skattedeklarationer till skatteverket den 12:e varje månad istället för ost.

Att vi i Sverige har betalat tionde i skatt till kyrkan är väl bekant för de flesta och det här med tionde gällde även gårdens ostar. När jag läser om osttillverkning i äldre tider verkar det som att i synnerhet smålänningarna med glädje har lämnat ifrån sig sina dyrgripar till prästen. Smålänningarna ordnade särskilda ”prästaysten” på sommaren då mjölken ansågs vara särskilt fet och god. Man tillverkade dessutom prästens ost i en rund form istället för den vanliga fyrkantiga och gjorde gärna trevliga textavtryck på osten så att man skulle ligga riktigt bra till i prästgården. Även om tiondesystemet avskaffades i Sverige 1862 så levde traditionen att skänka en hemystad ost till prästen kvar, särskilt i Småland.

I andra delar av världen, där man också har krävts på skatt i ost eller mjölk har man dock inte varit fullt så förtjust som de glada smålänningarna.  I Savoie, Frankrike har vi  kittosten Reblochon (används bl a till Tartiflette).  Ostens namn kommer från ordet ”reblocher”, dvs ”att nypa kossan i juvret igen”. När skattmasen och markägarna var på besök ville man inte visa hur mycket mjölk djuren gav för att undvika onödigt hög skatt. När skattmasen hade gett sig iväg var det fritt fram att mjölka klart och på den ”tjuvmjölkade” mjölken gjorde man sedan Reblochon. Ursprungsmärkt, opastöriserad och med härliga toner av hasselnöt är det en riktig favorit för oss som är svaga för kittost.

Ytterligare ett exempel på historiskt kreativa försök att undkomma skatt hittar vi Italien där vi har Pecorino di Fossa. (Btw , om heter osten pecorino vet man med säkerhet två saker. 1: alltid på fårmjök. 2: alltid från Italien.)  Pecorino di Fossa lagras, inlindad i linneväv i gropar i marken, helt utan syretillförsel. Även detta annorlunda sätt att lagra ost kommer ifrån att man även i Italien har betalat skatt i ost och därmed inte velat visa upp alltför välfyllda ostlager. När skattmasen hade inspekterat gårdens knapra ostresurser och åkt därifrån var det fritt fram att gå ut skörda sina ”primörer” och njuta av de väl gömda ostarna. Lagringsssättet lever kvar och Pecorino di Fossa kostar ofta runt femhundra kronor kilot (inklusive moms då).

Skattefusk eller inte. Jag är glad för att människors uppfinningsförmåga har gett upphov till de läckra godsaker vi kan njuta av idag. Kan man annat än älska ost, detta ljuvliga livsmedel som har så ofta har en historia att berätta.

ÖREBRO OST-32

Jag och Kristina har haft som tradition att dra iväg någonstans på studieresa i början av året för att landa lite efter julförsäljningen samt lyfta blicken och ta till oss av hur andra jobbar. Bra idéer knycker vi utan att blinka och varje resa kommer man hem med något nytt som man kan tillföra den egna verksamheten. Igår var vi ett helt gäng av oss verksamma i Örebro Saluhall som drog iväg till Stockholm för studiebesök och inspiration.

Första stoppet blev flerfaldigt prisbelönade Urban Deli vid Nytorget på söder. Urban Deli är en härlig blandning av mataffär, restaurang och saluhall med manuell hantering av både ost och chark. De har dessutom ett eget bageri alldeles i närheten med ett både hyllat (och hånat) surdegshotell. Det är svårt att tro att lokalen har varit ett postkontor innan Urban Deli slog upp portarna 2009. Den trevlige killen i ostdisken bjud på en holländsk ost, Reypenaer, som jag vet att några kunder har frågat efter men som jag inte smakat tidigare. Den kändes verkligen som urtypen av holländsk lagrad ost med sin mörka gul-orangea färg och tydliga toner av smörkola blandat med saltkristaller. Inte så dumt alls.

urban deli

Nästa stopp blev restauranggallerian/foodcourten K25 på Kungsgatan med 11 restauranger och 250 sittplatser under samma tak. Lammfärsbullarna från Grekturken rekommenderas för den som vill frossa i vitlök. Yoi (med liknande mat som SEN Streetkitchen här i Örebro Saluhall har) samt franskinspirerade Snack-Bar blev favoriterna hos oss örebroare. Mycket gott att välja på och perfekt om man är några stycken med olika smak som vill äta ihop. Dock inte den mest rofyllda miljön för en långlunch direkt…

Mätta i magen knatade vi till anrika Östermalmshallen. Där finns flera osthandlare med olika sortiment och lite olika strategier för skyltning. Vid en ostdisk satsade man på informativa skyltar med både pris,land, typ av ost samt rekommenderade tillbehör fick plats. Vid en annan ostdisk hade man inga skyltar allt. Inte ens med namn på osten. Deras kunder vet vad dom vill ha och priset är inte relevant är min försiktiga tolkning av detta udda fenomen. Vi tittade ett tag på Östermalmshallen semlor, men då dessa gick på 50 kronor stycket valde vi att avstå.

Nästa trevliga stopp blev ostbutiken Androuet på Nybrogatan, Östermalm som får sägas vara i en klass för sig när det kommer till svenska ostbutiker. Sist jag besökte Androuet på Östermalm (de har en filial på söder också) var när de låg på en annan adress. På den gamla adressen upplevde jag att osten nästan låg som otillgängliga diamanter i sina vägghängda kylmontrar. I denna lokalen känns ostarna mer lättillgängliga och stämningne något mera folklig. Hos Androuet hittar du enbart de allra finaste, gårdsproducerade franska ostarna och särskilt sektionen med getostar imponerar. Det är en fröjd för en ostälskare att se!

jaghosandrouetandrouet getandrouet

Sista stoppet på vår resa blev Hötorgshallen som byggdes om med mycket lyckat resultat 2013. Jon Andri Zogg på Saluplats Ost stod till tjänst och delade med sig om hur dom tänker kring olika leverantörer och sortiment. Tips på rolig skyltning fick vi på köpet. Vill ni se mer från Saluplats Ost så ät tipset att göra som oss och följa doktorkaese på instagram.

saluplats ost saluplatsost saluplatsostlindyhop

Nu återstår bara att smälta intrycken och bestämma vilka bra idéer vi kommer att sno den här gången då.

Marmelad till ostmackan eller till ost och scones på afternoon-tea är väl en självklarhet för de flesta men vad ska man tycka om marmelad till ostbrickan? Det är inte helt ovanligt att det rynkas på näsan bland ostkännare om man plockar fram en massa sött till dessertostarna, osten ska kunna tala för sig själv. Min syn på saken är något delad. För mig passar väldigt många ostar fantastiskt bra tillsammans med söta tillbehör. Fikonmarmelad till blåmögelost, nyponmarmelad till getost och körsbärsmarmelad till fårost för att bara nämna några exempel. Det finns dock ett stort MEN…

Att kombinera ost och marmelad = lätt som en plätt. Att kombinera ost, marmelad OCH vin = inte fullt lika lätt. Jag tycker att, framför allt, röda viner har en tendens att bli sådär kvalmigt, syltiga om man har marmelad till. Den stora fördelen är väl att det blir lättare att vidga sina vyer och referensramar när de gäller ost om man har marmelad till. Många ostar som upplevs som starka eller vassa om man inte är van, rundas av och blir lättare att till sig om man har något sött till.

Uppe i Bredsjö, där den fantastiska osten Bredsjö Blå tillverkas, brukar man rekommendera att man har körsbärsvin till deras ost. Generellt kan man säga att körsbär till fårost  är en riktigt match made in heaven. Som så ofta när det kommer till ost finns såklart en förklaring till hur man kom på att den här kombon passar som hand i handske. I södra Frankrike har man en lång tradition av att tillverka fårostar. Utöver detta har man alltid haft gott om körsbär.  Som bekant har kylmöjligheterna inte alltid varit som idag vilket medförde att ostarna började vissna efter att ha legat och svettats lite för länge. Ost har i alla tider varit ett värdefullt livsmedel, och istället för att slänga ostar som börjat bli lite väl ampra i smaken, hällde man på en näve med svarta körsbär för att dölja den värsta fotsvettsdoften.  Så småningom blev man varse att det här med körsbär och fårost var riktigt smarrigt även när det inte fanns några oangenäma dofter att dölja. Och på den vägen är det…

Så nästa gång du väljer ost, prova en ost som är lite starkare än den du brukar välja och så utmanar du oss att välja en bra marmelad till. Väl mött!

ÖREBRO OST-58

2002 var jag nyexaminerad beteendevetare från Örebro Universitet och hade, efter vad som kändes som en evighet, fått mitt första ”riktiga” jobb som utredare på Försäkringskassan i Linköping. Där och då hade jag inte en aning om att flytten till  Linköping skulle ha så stor inverkan på min framtida karriärplan. Här och nu är jag övertygad att om att det är tack vare att jag hamnade i en stad med så fina ostbutiker med så lärorika ostprovningar som jag själv fann inspiration till det här med ostbutik när jag väl kom tillbaka i Örebro. För en tid sedan var jag bjuden på disputationsfest i Linköping och tog då självklart tillfället i akt att hälsa på hos Norins Ost. Det var ju trots allt i Linköping som min karriär som osthandlare började.

Norins Ost startade 1931 och drivs idag av tredje generationens osthandlare. Norins Ost har tre egna butiker, två Linköping och en i Norrköping. Norins Ost  jobbar även som grossist och har ett stort ostlager i Jägarvallen, Linköping. Precis som oss, jobbar Norins Ost med ostprovningar och det var under en ostprovningskväll 2002 som mitt intresse för ost väcktes. Det var Lena Norin som kom till Försäkringskassan och pratade ost för mig och min kollegor. Innan den här ostprovningskvällen var ost för mig framförallt smörgåspålägg. Skulle det ätas dessertost var det framför allt Brie som gällde (utan kanter) och allt med blågröna inslag tyckte jag var läskigt. (Det är väl för väl att man kan ändra uppfattning, eller hur?) Efter den här ostprovningskvällen ville jag veta mer om detta spännande livsmedel som, förutom att de är gott, har så mycket kultur och historia inbakat i sin kontext. Och på den vägen är det…

Under förra året dubblerade Norins Ost butiksytan på sin butik på Nygatan, så även om kyldiskarna och stilen var den samma var det knappt att jag kände igen mig i deras ”nya” fina butik. Tidigare kunde ostbutiken upplevas som väl trång, men nu har man som kund och besökare gott som svängrum. Torrvarorna som kex, marmelad  och andra tillbehör exponeras bättre och lockar till köp när man fritt kan strosa runt i butiken. Är man på studiebesök är det alltid kul att se hur andra väljer att exponera sina produkter. Själv gillar jag skarpt Gruyere-hjulen på väggen!

Eftersom Norins Ost inte bara har butiker utan även är grossist med inriktning mot ostbutiker har vi haft ett nära samarbete ändå sedan vi startade Örebro Ost för snart tio år sedan. När jag träffade Mats Norin i Linköping, tog en kaffe och pratade om vad som hänt i våra respektive ostbutiker på senaste tiden kan jag inte låta bli att fundera: Vad hade hänt om jag istället för handläggarjobbet på Försäkringskassan i Linköping tackat ja till jobbet som arbetsförmedlare i Grums?

norinsost2norinsost3norinsost4norinsost1